Fas 2 - Undersök klimatproblemet​

I denna fas undersöker eleverna det klimatproblem som de identifierade i fas 1. För detta ska eleverna samla lämpliga data, kompilera dessa uppgifter, analysera sina resultat och dra slutsatser.

Under fas 2 kommer ESA eller, i förekommande fall, den nationella samordnaren att organisera online-evenemang där team kan "Fråga en forskare" och få bakgrundsinformation och tips.

De steg som ingår i fas 2:

Samla in data

Samla in data

I fas 2 är det dags att börja samla in data för att besvara den forskningsfråga som identifierades i fas 1. Det är viktigt att all data som samlas in registreras och för detta ändamål kan eleverna ha en loggbok eller registreringsblad där relevant information skrivs ner.

De jordobservationsdata som eleverna använder för Climate Detectives-projektet kan vara markmätningar ELLER satellitdata. Eleverna kan också använda båda typerna av data i sina undersökningar.

Markdata

Detta är de data som samlats in på plats av eleverna. Viktig information att inkludera i en loggbok, ett registreringsblad eller ett kalkylblad kan vara

Datum
Tid på dagen
Plats (karta & GPS)
Klimatvariabler (temperatur, luftfuktighet, vindhastighet, nederbörd, molntäcke)
Observationsprotokoll
Mätningar/räkningar
Svar på enkäten
Data från fältexperiment
Data från laboratorieförsök

Bevis på att studenter arbetar kan också dokumenteras med hjälp av:

Fotografier av platsen där data samlas in
Videor
Fotografier av teammedlemmar på jobbet (se till att följa GDPR-reglerna för din skola)
Skärmdumpar av de uppgifter som samlas in
Märkta skisser av experiment i fält eller i laboratorium

Detta kan vara användbart för att kommunicera det arbete som utförts av studenterna under fas 3 i projektet.

Tillgång till och användning av satellitdata
Det finns en flotta av satelliter som kretsar runt jorden och samlar in data och övervakar klimatet från rymden (på distans). Dessa satelliter använder en mängd olika sensorer för att tillhandahålla en bank med aktuella och historiska data om ett brett spektrum av klimatvariabler.
Eleverna har tillgång till data om landtemperatur, luftkvalitet, vegetationsmönster, istäcke, hav och mycket mer. De kan få tillgång till data och satellitbilder, och de data som hämtas kan användas för att besvara den forskningsfråga som identifierades i fas 1 av Climate Detectives-projektet.

Om eleverna använder satellitdata och satellitbilder för att undersöka sitt klimatproblem bör de föra detaljerade anteckningar, t.ex:
Ange länk till de applikationer som används
Datum då de sökte efter uppgifterna
Område som sökts
Registrera om det är aktuella data eller historiska data
Hämta och spara data
Ladda ner och spara satellitbilder som de vill använda

Organisera och hantera data

Organisera och hantera data


Det första steget för att organisera uppgifterna är att sammanställa dem i en form som är lätt att tolka och där samband mellan variabler lätt kan observeras.

Eleverna kan sammanställa tydligt märkta tabeller med data. Dessa kan sedan användas för att skapa olika typer av diagram för att visa deras data och göra det möjligt att se mönster, trender och likheter/skillnader tydligare, till exempel.

Linjediagram
spridningsdiagram
Trenddiagram
stapeldiagram
cirkeldiagram

När eleverna konstruerar grafer bör de inkludera följande:
rubrik för diagrammet
tydligt märkta axlar
Måttenheter
lämplig skalning

Eleverna kan inkludera enkla statistiska/matematiska beräkningar såsom urvalsstorlek, medelvärde (genomsnitt), median och intervall.

Dessa tabeller och diagram kommer att vara användbara i fas 3 av projektet, när eleverna delar med sig av sina resultat och kommunicerar sina upptäckter.

Analysera data och dra slutsatser

Analysera data och dra slutsatser


De data som samlas in och sammanställs kommer att ligga till grund för diskussion, resonemang och reflektion kring gruppens projekt. Studenterna kan använda följande frågor för att utvärdera om deras resultat svarar på deras forskningsfråga:
Finns det tydliga trender/mönster?
Vad kan trenderna/mönstren betyda?
Finns det några skillnader eller något som ser felaktigt ut? Kan de förklaras?
Kan man dra några slutsatser av resultaten?
Finns det några begränsningar i slutsatserna?
Besvaras forskningsfrågan på ett tillfredsställande sätt?
Krävs det ytterligare forskning?

Slutsatser är en svår del av forskningsprocessen och skillnaden mellan resultat och slutsatser är inte alltid tydlig. Slutsatsen bör försöka besvara forskningsfrågan och resultaten kan visas, när det är tillämpligt, i ett diagram, en tabell eller ett cirkeldiagram som i avsnittet innan.

Du hittar mer information om fas 2 och de olika stegen i lärarhandledning