Om klimatdetektiverna
Klimatdetektiver är ett skolprojekt för elever mellan 8 och 15 år som drivs av Europeiska rymdorganisationen (ESA) i samarbete med de nationella European Space Education Resource Offices (ESEROs) i hela Europa. Från och med 2022-2023 är Climate Detectives också öppet för skolelever upp till 19 år.
I det här projektet kommer eleverna att ta på sig rollen som klimatdetektiver medan de lär sig om jordens miljö. För att göra det kommer de att identifiera ett lokalt klimatproblem (Fas 1), undersöka den med hjälp av verkliga satellitbilder eller egna markmätningar (Fas 2), och slutligen föreslå åtgärder för att minska eller övervaka problemet. I slutet kommer eleverna att dela sina resultat med ESA Climate Detectives community på projektplattformen (Fas 3). På så sätt kan alla lära sig av deras arbete och studenterna kan också öka medvetenheten om det problem de har undersökt.
Varför delta?
Genom att delta i projektet Klimatdetektiverna kommer eleverna att förstå jordens klimat som ett komplext och föränderligt system samt lära sig vikten av att respektera vår miljö. Eleverna kommer att få möjlighet att diskutera med forskare och klimatexperter genom organiserade webbseminarier samt genom att själva initiera och organisera dessa möjligheter med lokala högskolor, universitet och andra organisationer.
Projektets mål är följande
• Att främja undervisning och inlärning av STEM-kompetenser och färdigheter, inklusive vetenskaplig metodik, datainsamling, visualisering och analys.
• Att öka den yngre generationens medvetenhet och kunskap om jordens klimat, både som en global fråga och i lokala miljöer, och förbereda dem för detta århundrades klimatutmaningar.
Tidslinje
Projektet består av tre faser och äger rum varje läsår, från mitten av september till slutet av maj. För att få delta i projektet måste teamen registrera sig och lämna in en undersökningsplan i fas 1. Se den fullständiga tidslinjen här.
Introduktion till de olika faserna
Fas 1 - Identifiera ett klimatproblem
I denna fas kommer eleverna att uppmanas att identifiera ett klimatproblem som de skulle vilja undersöka som "klimatdetektiver". Eleverna bör definiera problemet baserat på frågor som uppstår från deras skolstudier och från observationer i deras lokala miljö. Eleverna kommer att behöva planera sin undersökning av problemet, inklusive deras forskningsfråga och vilka jordobservationsdata de behöver samla in och vilka fältstudier/laboratoriestudier de behöver för att besvara frågan. Planering är ett viktigt steg i varje undersökning!
Forskare inom området jordobservation och klimat kommer sedan att granska undersökningsplanerna och ge skriftlig feedback till alla team som deltar i projektet.
De steg som ingår i fas 1:
Identifiera forskningsfrågan
En forskningsfråga är en av de viktigaste komponenterna i en undersökning. För att identifiera en forskningsfråga kan studenterna.
Ta en titt på tidigare Climate Detectives-poster i projektgalleriet och några av projekten.
Undersök lokala medier och sök efter artiklar som avslöjar lokala klimatproblem i ditt samhälle.
Kontrollera om det finns rapporter om nyligen inträffade klimathändelser som kan bidra till att identifiera lämpliga frågor.
Kontakta lokala miljömyndigheter och fråga om de har några synpunkter på lokala klimatfrågor som översvämningar, stormar eller förändringar i den biologiska mångfalden.
Identifiera geografiska särdrag och livsmiljöer som är lämpliga att undersöka i ditt område, t.ex. skolgårdar, parker, skogsområden, floder, bergskedjor, sandstränder etc.
Studenter kan vägledas att formulera en bra forskningsfråga med hjälp av följande kriterier eller forskningsfrågeplaneraren:
Passar frågan in på temat klimat?
Är frågan inriktad på ett enda problem eller en enda fråga?
Är frågan för bred eller för snäv?
Är frågan tydlig och kortfattad?
Är svaret på frågan alltför lättillgängligt?
Är frågan genomförbar (beakta tidsram, tillgång till resurser, studentens förmåga)?
Du hittar planeringsverktyget för forskningsfrågor och mer information om hur du planerar undersökningen på lärarhandledning.
Identifiera de data som ska undersökas
När forskningsfrågan är bestämd måste teamen planera vilka jordobservationsdata de behöver samla in.
De data som ska samlas in för undersökningen kan antingen vara satellit- eller markbaserade data som hämtats från professionella källor, eller data som erhållits från mätningar av eleverna, eller en kombination av båda. Teamen kan till exempel göra väderobservationer och jämföra dem med historiska klimatdata.
Hur kan lokala markdata samlas in?
Observationer
Mätningar
Räkning
Undersökningar
Laboratorieförsök
Fältförsök
Hur kan man få tillgång till satellitdata?
Med hjälp av satellitdata kan du övervaka förändringar som sker på vår planet, kartlägga avskogning, kvantifiera mängden is som smälter från glaciärer eller mäta jordens temperatur. Climate from Space och EO Browser är två onlineverktyg som ger enkel och kostnadsfri tillgång till satellitdata från olika EO ESA-uppdrag. Besök avsnittet om satellitdata för mer information om dessa verktyg.
Lämna in undersökningsplanen
Det sista steget i fas 1 är inlämnandet av undersökningsplanen. De viktigaste uppgifterna som krävs är följande.
Projektets titel
Vad är din forskningsfråga?
Beskriv det lokala klimatproblem/den lokala klimatfråga som du vill undersöka.
Vilken typ av jordobservationsdata kommer du att använda?
Beskriv hur du planerar att undersöka klimatproblemet och vilka data du planerar att analysera. Beskriv också hur du planerar att få tillgång till/samla in data.
Forskare inom området jordobservation och klimat kommer att ge feedback och rekommendationer om den inlämnade undersökningsplanen.
Du hittar mer information om fas 1 och de olika stegen i lärarhandledning
Fas 2 - Undersök klimatproblemet
I denna fas undersöker eleverna det klimatproblem som de identifierade i fas 1. För detta ska eleverna samla lämpliga data, kompilera dessa uppgifter, analysera sina resultat och dra slutsatser.
Under fas 2 kommer ESA eller, i förekommande fall, den nationella samordnaren att organisera online-evenemang där team kan "Fråga en forskare" och få bakgrundsinformation och tips.
De steg som ingår i fas 2:
Samla in data
I fas 2 är det dags att börja samla in data för att besvara den forskningsfråga som identifierades i fas 1. De jordobservationsdata som eleverna använder i projektet Klimatdetektiverna kan vara mätningar på marken ELLER satellitdata. Eleverna kan också använda båda typerna av data i sina undersökningar.
Det är viktigt att all insamlad data registreras och för detta ändamål kan eleverna ha en loggbok eller registreringsblad där relevant information skrivs ner.
Bevis på att studenter arbetar kan också dokumenteras med hjälp av.
Fotografier av platsen där data samlas in
Videor
Fotografier av teammedlemmar på jobbet (se till att följa GDPR-reglerna för din skola)
Skärmdumpar av de uppgifter som samlas in
Märkta skisser av experiment i fält eller i laboratorium
Detta kan vara användbart för att kommunicera det arbete som utförts av studenterna under fas 3 i projektet.
Om eleverna använder satellitdata och satellitbilder för att undersöka sitt klimatproblem bör de föra detaljerade anteckningar, t.ex:
Ange länk till de applikationer som används
Datum då de sökte efter uppgifterna
Område som sökts
Registrera om det är aktuella data eller historiska data
Hämta och spara data
Ladda ner och spara satellitbilder som de vill använda
För mer information om hur du får tillgång till EO-data, ta en titt på Satellitdata sektion.
Organisera och hantera data
Det första steget för att organisera uppgifterna är att sammanställa dem i en form som är lätt att tolka och där samband mellan variabler lätt kan observeras.
Eleverna kan sammanställa tydligt märkta tabeller med data. Dessa kan sedan användas för att skapa olika typer av diagram för att visa deras data och göra det möjligt att se mönster, trender och likheter/skillnader tydligare, till exempel.
Linjediagram
spridningsdiagram
Trenddiagram
stapeldiagram
cirkeldiagram
När eleverna konstruerar grafer bör de inkludera följande:
rubrik för diagrammet
tydligt märkta axlar
Måttenheter
lämplig skalning
Eleverna kan inkludera enkla statistiska/matematiska beräkningar såsom urvalsstorlek, medelvärde (genomsnitt), median och intervall.
Dessa tabeller och diagram kommer att vara användbara i fas 3 av projektet, när eleverna delar med sig av sina resultat och kommunicerar sina upptäckter.
Analysera data och dra slutsatser
De data som samlas in och sammanställs kommer att ligga till grund för diskussion, resonemang och reflektion kring gruppens projekt. Studenterna kan använda följande frågor för att utvärdera om deras resultat svarar på deras forskningsfråga:
Finns det tydliga trender/mönster?
Vad kan trenderna/mönstren betyda?
Finns det några skillnader eller något som ser felaktigt ut? Kan de förklaras?
Kan man dra några slutsatser av resultaten?
Finns det några begränsningar i slutsatserna?
Besvaras forskningsfrågan på ett tillfredsställande sätt?
Krävs det ytterligare forskning?
Slutsatser är en svår del av forskningsprocessen och skillnaden mellan resultat och slutsatser är inte alltid tydlig. Slutsatsen bör försöka besvara forskningsfrågan och resultaten kan visas, när det är tillämpligt, i ett diagram, en tabell eller ett cirkeldiagram som i avsnittet innan.
Du hittar mer information om fas 2 och de olika stegen i lärarhandledning
Fas 3 - Dela med dig av resultaten och gör skillnad
Fas 3 är den sista fasen i projektet Klimatdetektiverna. Det är en hyllning till det arbete som eleverna har utfört. De har anammat rollen som klimatdetektiver. Som i allt detektivarbete handlade det om att identifiera ett lokalt klimatproblem, undersöka det och slutligen komma fram till en möjlig lösning. Deras detektivarbete är slutfört och de är redo att föreslå ett sätt att övervaka eller mildra problemet. De är redo att GÖR SKILLNAD!I slutet av projektet kommer alla team som delar med sig av sitt projekt att få ett intyg om deltagande via e-post.
De steg som ingår i fas 3:
Besluta om eventuella åtgärder som ska vidtas
Baserat på resultaten och slutsatserna från fas 2, team besluta om åtgärder för att ta itu med det klimatproblem som de undersökt. De föreslår hur de, som individer och som samhälle, kan göra skillnad samtidigt som de hänvisar till sin ursprungliga forskningsfråga. Åtgärderna behöver inte vara begränsade till skoltid; eleverna kan till exempel ta med sig idéer hem och involvera sina familjer för att omsätta dem i praktiken i sina vardagsliv eller ge en presentation eller vara värd för en kampanj på sin skola eller i lokalsamhället för att öka medvetenheten. Några åtgärder som identifierats av team som deltagit i tidigare upplagor av Climate Detectives inkluderar utveckla en app att hjälpa användare att spåra och minska sitt koldioxidavtryck, öka medvetenheten om Skolbyggnadens energiförbrukning eller byggnad trädgårdar för pollinerande insekter.
Visa upp projektet
Kommunikation är en värdefull vetenskaplig färdighet och fas 3 i Climate Detectives-projektet ger eleverna möjlighet att utveckla denna färdighet. Eleverna delar med sig av sitt arbete till sin skola, ESA Klimatdetektivernas gemenskap och kanske samhället i stort. På så sätt kan alla dra nytta av och lära sig av deras arbete samtidigt som studenterna kan öka medvetenheten om det problem de har undersökt!
Teamen kan visa upp det arbete de utfört på ett antal olika sätt, så att de på ett tydligt och koncist sätt kan förklara sitt Climate Detectives-projekt. Eleverna kan utforma en Posterpresentation av det arbete som utförts, göra en Bildpresentation, skapa en webbplats att organisera projektresultat och kommunicera projektets budskap eller producera en kort film av deras undersökning.
Dela med dig av projektet
Teamen kommer att kunna dela sina viktigaste resultat och åtgärder med Climate Detectives Community. Studenterna ska skriva en enkel, fokuserad sammanfattning av projektet som ska innehålla följande.
Projektets titel
Forskningsfråga
Sammanfattning av projektet
Huvudsakliga resultat och slutsatser
Åtgärder för att göra skillnad
Valfritt: en länk till en webbplats/video om projektet
Sammanfattningen bör baseras på de anteckningar som gjorts och det arbete som utförts under hela undersökningsperioden. Detta inkluderar information som samlats in under planerings-, datainsamlings- och analysperioderna.