Klimatdetektivernas projekt 2018-2019

Projektets titel: Om vegetationens förändring i Lauttasaari

Team: 9k Lauttasaari, Finland  LPS utmärkelse för CD-skolor

2018-2019   Lauttasaaren yhteiskoulu (Lauttasaari grundskola)   Helsingfors   Finland   17 Studentens ålder: 14-15

Trädens inverkan på stadsmiljön som koldioxidsänkor, näringssänkor och bindningsytor för luftburna partiklar fick oss att välja titeln "On the changing of the vegetation in Lauttasaari" (Om förändringen av vegetationen på Drumsö). Vi undersökte förlusten av skog på ön Drumsö i Helsingfors och vilken typ av problem avskogningen orsakar. Vi samlade in material och data, t.ex. flygbilder och Sentinel-2 satellitbilder av Drumsö från olika tidpunkter, och data om hur mycket träd binder CO2 i genomsnitt. Den kvantitativa analysen gjordes genom att mäta ytan av urbana gröna miljöer på Drumsö med GeoGebra. Vi jämförde resultat från bilder från olika år. Tidslinjen var 1954-2017 och bilderna var från juni-augusti. Sedan beräknade vi mängden träd som behövs för att kompensera medelmedborgarnas koldioxidutsläpp och beräknade också den uppskattade mängden träd i Drumsö gröna miljöer. Vi ville veta om de träd som växer på Drumsö kan kompensera för invånarnas koldioxidutsläpp. Koldioxid är den viktigaste växthusgasen i atmosfären och den ökande mängden värmer upp klimatet.

1. Skogsarealen på Drumsö har minskat med 50% från 1954 till 2017 och den snabbaste minskningen skedde mellan 1988 och 2014. 2. Träden på Drumsö kan bara kompensera för CO2-utsläppen från ca 1900 personer, medan 24 000 personer bor på ön. Beräkningarna baseras på det faktum att en genomsnittlig finländare producerar 10 300 kg CO2 per år och att ett träd kan binda cirka 22 kg CO2 per år. Slutsatsen är att byggandet av stadsmiljöer har haft en stor inverkan på skogsområdet i Drumsö under de senaste sextio åren. Samtidigt har skogsförlusten varit 50% och antalet människor har ökat och koldioxidutsläppen per capita har gått upp på grund av en mer konsumtionsinriktad livsstil. Vi inkluderade också en studie om algblomning, men på grund av materialet (satellitbilder av god kvalitet som endast är tillgängliga från 2015 och framåt) kunde vi bara få en mycket kortare tidslinje. Därför kunde vi inte se om den ökande algblomningen är korrelerad med skogsförlusten. Vi kunde dock konstatera följande: 1. Algblomningen i havet runt Drumsö har ökat och är kraftigast i juli-augusti under varmare somrar. 2. Under de senaste åren har algblomning i maj också blivit synlig på satellitbilderna. 3. Sommaren 2018 var en av de värsta med tanke på algblomningen och även en av de varmaste någonsin.

För att påverka skrev vi en artikel till lokaltidningen och skolbloggen. Huvudpoängen i artikeln var att skogsområdena i Drumsö inte längre kan kompensera för koldioxidutsläppen från de människor som bor i Drumsö. Effekten av den minskande stadsskogen är därför mer ett miljöproblem som orsakar algblomning på grund av ökat näringsflöde och orsakar hälsoproblem på grund av påverkan av luftburna partiklar från trafiken, som stannar längre i luften på grund av förlust av bindande vegetationsytor. Detta bör man ha i åtanke när man gör upp ytterligare planer för utvecklingen av stadsregionen. Lärarutbildning för finska lärare i biologi och geografi: "Using EO Browser in teaching geography and climate change" är planerad till november 2019.

https://drive.google.com/file/d/1MPSXe5LM_jHn8HVsX66JtmkaycEoXMCR/view?usp=sharing

https://drive.google.com/file/d/1p_mluRZHSBRc46nUgSYMIW-jVDYo8M8X/view?usp=sharing