Klimatdetektivernas projekt 2019-2020

Projektets titel: En undersökning av översvämningar och skogsbränder i västra Attica

Team: Utforskare av översvämningar och skogsbränder  Projekt med högsta beröm

2019-2020   Internationella utbildningscentret vid Moraitisskolan   Aten   Grekland   6 Studentens ålder: 14-15

Skogsbränder kan i hög grad bidra till en ökad förekomst av störtfloder, som ofta orsakas av kraftiga stormar. Vi undersökte detta fenomen i västra Attika-området, nära Aten, och fokuserade på två fall: 1) Den senaste störtfloden i Kineta den 25/11/19, i samband med skogsbranden i Geraneiaberget året innan (den 23/7/18 - samma dag som den fruktansvärda branden i Mati) 2) Den dödliga översvämningen i Mandra den 15/11/17, i samband med flera skogsbränder i Paterasberget under tidigare år. Vi undersökte förändringarna i mikroklimatet före och efter skogsbränderna och översvämningarna, avvikelser i det lokala klimatet under de senaste 40 åren samt lokala väderförhållanden under de dagar då stormarna härjade. Vi använde oss av Copernicus satellitdata från ESA, Climate Data Store-ERA 5 explorer och lokala klimatdata från HNMS (Hellenic National Meteorological Service). Avskogning är ett stort miljöproblem. Sannolikheten för översvämningar ökar med avskogningen och den därmed sammanhängande jorderosionen. Avskogning är ofta resultatet av skogsbränder. Under de senaste åren har skogsbränder fått allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden över hela världen (Amazonas, Sibirien, Alaska, Australien). I den här undersökningen har vi tittat på sambandet mellan skogsbränder och efterföljande översvämningar i västra Attika nära Aten i Grekland. Ett av klimatförändringens fenomen är mer extremt väder, t.ex. långa perioder av torka som följs av kraftiga regn. Varmare luft i atmosfären kan hålla mer vatten och detta ökar risken för störtfloder. Dessa intensifieras ofta av kraftiga, lokala stormar och bristande stadsplanering. De omedelbara effekterna av översvämningar och skogsbränder är bland annat förlust av människo- och djurliv, skador på egendom, förstörelse av naturresurser, förstörelse av grödor och icke-fungerande infrastrukturanläggningar. Detta kan få allvarliga ekonomiska, sociala och psykologiska återverkningar.

Våra resultat hänvisar till FIG 1-9, från vilka slutsatser kan dras. Skogsbranden den 23/7/18 i Geraneia Mt. ovanför Kineta brände 60 000 tunnland, varav 53 000 var skogsområden. Förstörelsen av skogen har spelat en nyckelroll i översvämningsepisoden ett år senare i november 2019, eftersom vattnet som kom med fart från bergen inte hindrades av vegetationen och svepte bort många brända träd. I FIG 1-2 jämför vi vegetationen före och efter skogsbranden med hjälp av NDVI (Normalized Difference Vegetation Index) i https://apps.sentinel-hub.com/eo-browser. På samma sätt jämför vi markens fuktighet i FIG 3-4 med hjälp av fuktindex. Det är tydligt i dessa figurer att vegetationen var mer intensiv och att marken var fuktigare före skogsbränderna. Vi undersökte sedan avvikelser i det lokala klimatet under de senaste 40 åren med hjälp av https://cds.climate.copernicus.eu/apps/c3s/app-era5-explorer. I FIG 5 visas den årliga nederbördsanomalin för åren 1979-2019 som en procentandel i förhållande till referensperioden 1981-2010. I FIG 6 visas den årliga temperaturanomalin i form av värmande ränder. Med hjälp av dessa diagram har vi beräknat att det under de senaste 20 åren har skett en genomsnittlig årlig ökning av nederbörden med +14% och en temperaturökning med +0,5°C. Väderparametrarna under dagarna för de två översvämningarna undersöktes med hjälp av data från den närliggande väderstationen i Eleusis, som vänligen tillhandahölls av HNMS (Hellenic National Meteorological Service). I FIG 7 sammanföll översvämningen i Kineta med den maximala regnmängden på 31 mm. Som framgår av FIG 8 registrerades dock mycket lite regn under Mandraöversvämningen. Detta tyder på att översvämningen hade en särskilt lokal karaktär. Stormens extrema snabbhet visas i FIG 9, där regnmängden överstiger 100 mm/timme.

Attica har drabbats av två stora katastrofer under de senaste åren. Skogsbranden i Mati 2018 och översvämningen i Mandra 2017 krävde 129 liv, inklusive barn. De miljöskador som uppstår till följd av skogsbränder är ofta kopplade till en högre risk för översvämningar. Storskaliga skogsbränder förändrar dramatiskt terrängen och markförhållandena. I normala fall absorberar växtligheten nederbörd och minskar avrinningen, medan skogsbränder lämnar marken förkolnad, ofruktbar och oförmögen att absorbera vatten, vilket skapar förutsättningar för plötsliga översvämningar och lerflöden. Översvämningsrisken förblir betydligt högre tills vegetationen har återställts, vilket tar flera år efter en skogsbrand. Det är brådskande att vidta åtgärder för att förhindra dessa händelser för att skydda vår miljö, men också för att omedelbart skydda våra samhällen. Till att börja med måste vi skydda skogarna och påskynda återbeskogningen. En snabb lösning för att minimera jorderosionen skulle vara att berika jorden genom att tillföra näringsämnen. Det är också viktigt att se till att vattendragen har tillräckligt tvärsnitt. Införandet av ett digitalt system för tidig varning för både skogsbränder och plötsliga översvämningar skulle kunna rädda liv och borde ha gjorts för länge sedan. Dessutom är det av yttersta vikt att öka medvetenheten om behovet av att skydda vår naturliga livsmiljö. I Attica har både temperatur och nederbörd ökat betydligt under de senaste 20 åren. Det är mycket viktigt att minska koldioxidutsläppen från industri och transporter genom att använda förnybara energikällor i stället för fossila bränslen. Klimatförändringarnas effekt på risken för skogsbränder och översvämningar förstärks också av sociala faktorer (t.ex. befolkningstillväxt i gränsområdet mellan vildmark och tätort), som tenderar att öka omfattningen och varaktigheten av de negativa ekologiska och ekonomiska konsekvenserna. Slutligen bör de psykologiska effekterna av dessa händelser inte underskattas. Förflyttning från hemmet, förlust av egendom, försörjningsmöjligheter och avbrott i sociala aktiviteter kan orsaka fortsatt stress, som kan vara överväldigande och ge bestående psykologiska effekter.