Climate Detectives-projekt 2023-2024
Projektets titel: Förflyttning av musselpopulationer i Nordostatlanten
Collège Saint André Auvelais Belgien
Vilka är effekterna av klimatförändringarna på musselpopulationerna i Nordostatlanten och hur kan detta påverka dem?
ha en inverkan på de marina ekosystemen?
Vi har studerat klimatförändringarnas konsekvenser för utvecklingen av musselpopulationer. Förekomsten av musslor är avgörande för att de marina ekosystemen ska fungera väl. Musslor filtrerar vatten och upprätthåller dess kvalitet. De är en källa till föda för många organismer. Den globala uppvärmningen påverkar vattnets PH-värde, salthalt och temperatur. Dessa förändringar orsakar problem för musslornas skal. Forskare runt om i världen är intresserade av detta och ger sig regelbundet ut för att utforska världens hav för att lära sig mer om musslor, i syfte att upptäcka och visa att de kan användas som miljöarkiv. Vi vill förstå varför dessa marina djur rör sig och därmed vad som kommer att hända med våra hav i framtiden till följd av de förändringar som sker med arterna. Vi kan göra observationer med hjälp av satellitbilder som Sentinel-2 och -3 samt Landsat, som ger information om hav, havsyta och vattentäcke. Vi kan också få information med hjälp av virtuell fångst, märkning och återfångst (CMR) för att identifiera individer utifrån var de befinner sig. Vi har inte hittat några andra tillräckliga eller intressanta data som skulle kunna hjälpa oss att hitta relevant information.
För att kunna göra en statistisk analys av orsakerna till musslornas förflyttning måste vi studera flera faktorer: Vattnets pH-värde, temperatur och salthalt. Vi kommer att använda dessa data för att mäta musslornas motståndskraft mot pH och temperatur. Tack vare de olika data vi kan hitta, bland annat från satelliter och CMR som redan nämnts. För att kunna genomföra en rumslig analys behöver vi veta var musslorna befinner sig geografiskt. För att hjälpa oss i vår forskning skulle vi sedan vilja veta musslornas diet och matvanor, för att se om detta kan ha påverkat deras rörelser. Slutligen kommer musslornas populationsdynamik att hjälpa oss att observera förändringar i antalet individer av denna marina organism.
Vilka är effekterna av klimatförändringarna på musselpopulationerna i Nordostatlanten och hur kan detta påverka dem?
ha en inverkan på de marina ekosystemen?
Under de senaste 100 åren har populationerna av vissa musselarter förflyttat sig norrut, främst till följd av stigande vattentemperaturer och försurning.
Enligt en rapport från det flamländska havsinstitutet (VLIZ) har medeltemperaturen i Nordsjön stigit med 2 till 3°C. Denna ökning försvagar syrenivåerna i vattnet. Syreberoende musslor kommer att dö, eftersom de inte kan migrera lika lätt som andra organismer (t.ex. fiskar).
I sin bok "The Sea Shore" skriver C.M. Yonge att musslor trivs på sandstränder, med en population på cirka 3,56 miljoner skaldjur per hektar strand.
När det gäller kosten lever musslorna av små bytesdjur som kan förgiftas av olika ämnen, t.ex. mikroplaster, olja och surt regn, till följd av föroreningar. Vattenföroreningar kan också minska tillgången på föda.
Vattenförsurning spelar också en viktig roll för musslornas migration. Våra hav absorberar cirka 30% av den CO2 som finns i luften. Före den industriella revolutionen låg havens genomsnittliga pH-värde på cirka 8,2 och har nu sjunkit till 8,1, vilket motsvarar en ökning av surheten med 30%. Enligt IPCC:s sjätte utvärderingsrapport kan havens pH-värde komma att sjunka till cirka 7,8 fram till 2100. Detta skulle göra haven 150% surare och påverka hälften av allt vattenlevande liv (särskilt organismer som använder CaCO₃, t.ex. musslor).
Salthalten i Nordsjön ligger mellan 35 och 35,5 PSU. Forskare från olika laboratorier (CERFACS, LEGOS, LOCEAN och GAME) har noterat att ytvattnet i områden med låg salthalt under de senaste 30 åren har blivit mildare och områden med hög salthalt saltare: en ny utveckling av den tropiska vattencykeln och ett svar på den ökande koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. I Nordsjön påverkas inte musslorna av förändringar i salthalten.
Vi har kommit fram till följande möjliga lösningar. En första idé: genomföra undersökningar med skaldjursodlare för att bedöma hur de uppfattar riskerna med försurning. Därefter hitta strategier för att reglera pH-värdet som testas i laboratorium och sedan under verkliga förhållanden i skaldjursodlingar. Tredje punkten: Använda makroalger som finns på förstranden (kustzon som påverkas av tidvatten, ibland under vatten och ibland i dagen) och konsumerade skaldjursskal för att göra miljön mer alkalisk (basisk) och lokalt åtgärda havsförsurningen. Vi skulle också kunna inrätta ett övervakningssystem som syftar till att spåra musselpopulationernas rörelser och förstå de faktorer som påverkar dem. Forskning om livsmiljöer, reproduktionscykler och rovdjur kan ge värdefulla data för att utveckla förvaltningsstrategier. Att skydda och återställa musslornas naturliga livsmiljöer för att uppmuntra deras närvaro i 2
lämpliga områden och begränsa deras migration till oönskade områden kan hjälpa till. Det kan handla om att återställa våtmarker, skapa konstgjorda rev eller sköta häckningsplatser.
Det finns redan ett projekt som leds av Ifremer i Frankrike och som syftar till att analysera effekterna av försurning och uppvärmning av vatten på de mest odlade musselarterna. CocoriCO2-projektet har flera mål: ett observationsmål (i synnerhet med hjälp av 12 pH-sensorer som fördelats längs den franska kusten), analys (2 experimentella enheter), förväntan (undersökning bland skaldjursodlare för att bedöma deras uppfattning om försurning) och hitta lösningar på problemet (laboratorietester av effekten av bruna makroalger och alkaliska produkter på pH). Ett projekt som detta skulle vara ett perfekt tillfälle för Belgien att bevara musslorna vid sina kuster.
Projekten skapas av teamen och de tar det fulla ansvaret för den delade datan.
← Alla projekt