Climate Detectives-projekt 2023-2024


Projektets titel: Klimatångest hos belgiska ungdomar

Kollegium Hagelstein   Sint-Katelijne-Waver   Belgien

Forskningsfråga

Hur hanterar belgiska ungdomar klimatförändringarna?

Sammanfattning av projektet

Unga människor upplever stress på grund av klimatkrisen. Forskning från Ipsos, Amsterdam, visar att 20% av den nederländska befolkningen mellan 16 och 30 år upplever klimatångest. Klimatångest är ett samlingsbegrepp för alla de negativa effekter som människor upplever till följd av klimatförändringarna. Det kan leda till psykiska besvär som nedstämdhet, ilska, rädsla och hjälplöshet, men också fysiska besvär som huvudvärk och trötthet. Enligt Ipsos studie är vuxna också medvetna om klimatförändringarna, men de verkar ha gett upp kampen mot dem i större utsträckning.
Vädret påverkar också människors humör. Faktum är att kontakt med solljus på huden utlöser produktionen av serotonin, det ämne som ger oss gott humör, eftersom hormonet dämpar negativa känslor som ångest, aggression och sorg. D-vitamin produceras också av solljus och sänker indirekt risken för depression. Detta har att göra med den påverkan det har på hjärnans funktion och hormonella vägar. Temperaturen påverkar energinivåerna: Tendensen att gå i ide utlöses av kalla temperaturer som gör att vi känner oss tröttare. För varma temperaturer orsakar också trötthet och lättja eftersom vi använder energi för att kyla ner oss.
Vår studie undersöker förhållandet mellan vädret och välbefinnandet hos eleverna på College Hagelstein. Hur påverkar vädret deras välbefinnande? Hur påverkar klimatångest deras välbefinnande?
I vår första undersökning skickade vi ut ett Google-formulär varje vecka (från januari till mars) till en klass med 22 elever. Gruppen består av 6 flickor och 16 pojkar mellan 15 och 17 år. I formuläret frågade vi om hur lyckliga eleverna var i förhållande till vädret. I slutet av mars 2024 skickade vi ut ytterligare ett formulär, den här gången till alla 800 elever på College Hagelstein i åldern 12-18 år. Eleverna tillfrågades om sin medvetenhet om klimatförändringarna och deras effekter på välbefinnandet.

Huvudsakliga resultat och slutsatser

Hur hanterar belgiska ungdomar klimatförändringarna?

Av resultaten från våra veckovisa förhör framgår att det finns ett svagt samband mellan temperatur och fysiskt tillstånd samt mellan temperatur och koncentrationsförmåga. Båda sambanden kan förklaras av den energi som kroppen förbrukar för att värma upp sig själv. När temperaturen är låg känner sig studenterna i allmänhet mer ledsna. Detta kan ha att göra med hormoner som serotonin som produceras när man utsätts för solljus.
Sedan gjorde vi en enkät för hela skolan, för elever och personal. Vi fick in totalt 300 svar, varav 121 manliga och 173 kvinnliga elever. 94% av de kvinnliga och 91% av de manliga studenterna var medvetna om klimatförändringarna och dess konsekvenser. Som en följdfråga frågade vi om de var oroliga för klimatförändringarna: 26% av alla manliga studenter var genuint oroliga jämfört med 41% av alla kvinnliga studenter. Sammanfattningsvis finns det en signifikant skillnad i ångest mellan könen. Tidigare studier om ungdomars psykiska hälsa har bekräftat att flickor under tonåren upplever högre stressnivåer än pojkar.
31% av de yngre eleverna, 12-15 år, ansåg att klimatförändringarna var ett problem, jämfört med 27 av de äldre eleverna (16-18 år). Däremot var 79% av personalen oroliga. Oväntat nog verkade den vuxna personalen mer oroad över klimatförändringarna än eleverna.

16% av studenterna upplever ytterligare stress på grund av klimatförändringarna. 23% är oroliga för de klimatförändringsrelaterade problem som vi kan komma att ställas inför i Belgien inom en snar framtid. Slutligen undersökte vi vad studenterna tycker är de tre viktigaste världsfrågorna. 70% inkluderade klimatförändringarna, men ännu fler tycker att krig är ett större problem.
Så vi drar slutsatsen att studenterna egentligen inte är så oroliga för klimatproblemen. Hittills är studenternas viktigaste oro konflikter och krig. På senare tid har krig varit på nyheterna nästan varje dag och fått stor uppmärksamhet i medierna, medan klimatförändringarna har fått mindre uppmärksamhet.

Vad händer nu? Åtgärder för att göra skillnad och bidra till att minska problemet

Om medierna och nyheterna skulle sätta klimatförändringarna mer i rampljuset skulle kanske fler människor bli medvetna om situationen. Ännu viktigare är att fler människor förhoppningsvis skulle förstå de problem som klimatförändringarna orsakar och inse att det är ett allvarligt hot som måste lösas. En annan möjlig lösning skulle kunna vara att engagera sig i kollektiva aktioner på skolorna. En av orsakerna till klimatstress är den upplevda hjälplösheten. Om skolorna skulle främja samarbete för att uppnå produktiva ekologiska mål skulle de elever som lider av klimatstress sannolikt må bättre. En möjlig åtgärd skulle kunna vara att städa upp på skolgården eller i närområdet. En annan möjlig idé är att öppna diskussionen och öka medvetenheten om konsekvenserna av klimatförändringarna genom att göra experiment i ämnet. Lärarna kan t.ex. visa koldioxidens effekter på alger genom att göra ett småskaligt experiment. På så sätt kan eleverna bli mer medvetna om konsekvenserna och bli mer motiverade att göra en förändring.

Projekten skapas av teamen och de tar det fulla ansvaret för den delade datan.
← Alla projekt