Climate Detectives-projekt 2023-2024


Projektets titel: "OS BASTIDORES DO VINHO" (Bakom vinets kulisser)

  Nationellt utvald vinnare

Escola Secundária de Ponte de Sor   Ponte de Sor   Portugal

Forskningsfråga

Hur påverkar klimatförändringarna vinstockarnas vegetativa cykel och produktivitet?

Sammanfattning av projektet

Alto Alentejo-regionen är en administrativ indelning i Portugal där vinodling och följaktligen vinodling praktiseras i stor utsträckning. Denna region kännetecknas av sitt heta och torra medelhavsklimat och låga årliga nederbörd (mellan 500-560 mm), vilket under sommaren utgör ett problem. I allmänhet produceras varma och sprudlande viner i Alentejo, som är den portugisiska region där de mest moderna, koncentrerade och fruktiga vinerna görs. Klimatförändringarna har dock påverkat vinstockarnas produktivitet och skapat ogynnsamma förhållanden för en god druvproduktion, t.ex. torka och oförutsägbart väder, och studier visar att dessa förhållanden kommer att inträffa allt oftare i framtiden. För att undersöka hur vinstockarnas produktivitet konkret har påverkats av klimatförändringarna bestämde vi oss för att studera vingården Boavista som ligger på "Monte da Boavista".
Vi började med att använda satellitbilder av denna vingård tagna från Sentinel-2. Vi jämförde dessa bilder med genomsnittet av maximalt och minimalt normaliserat vegetationsindex (NDVI) för juli månad, utvecklingen av NDVI från mars till augusti (vilket vanligtvis är de månader då den vegetativa cykeln inträffar), den genomsnittliga nederbörden och medeltemperaturen under de undersökta åren (2018-2023).
Med det här projektet hoppas vi kunna bidra till Unescos 13:e (Bekämpa klimatförändringarna) och 15:e (Livet på land) mål för hållbar utveckling genom att öka medvetenheten om detta problem som berör oss mycket och genom att aktivt påverka vårt samhälle.

Huvudsakliga resultat och slutsatser

Hur påverkar klimatförändringarna vinstockarnas vegetativa cykel och produktivitet?

Genom att extrahera värdena för NDVI från mars till augusti varje år och beräkna den ekvation som bäst anpassade sig till dem, observerade vi att ju större lutningsmodulen var, desto sämre hade skörden varit det året, vilket innebär att ju större variationen i NDVI (som vanligtvis är relaterad till vegetationens hälsa och följaktligen till det omgivande klimatet), desto större är risken för en lägre produktion av druvor (Figur 1).
Genom att undersöka de högsta och lägsta NDVI-värdena under juli månad varje år fann vi också en stark korrelation mellan de högsta NDVI-värdena och de bästa produktionsåren, figur 2.
Vi konstaterade också att under de två bästa åren, 2018 och 2023, var den genomsnittliga nederbörden under sommaren högst och temperaturerna mildare. Tvärtom, under det år då temperaturen var som högst 2022 var druvproduktionen som sämst, följt av de år då temperaturen var som lägst. Med detta kan vi korrelera att mildare temperaturer och högre nederbörd var de mest gynnsamma för produktionen av dessa typer av druvor på det inställda området (Figur 3 och Figur 4).

Vad händer nu? Åtgärder för att göra skillnad och bidra till att minska problemet

Vårt team har aktivt marknadsfört vårt projekt och några tips för att hjälpa vår planet, både på vårt Instagram-konto och på en skolresa där vi presenterade projektet för våra klasskamrater och skolstyrelsen. Vi organiserade också en skolresa. Studiebesöket på vingården ägde rum den 9 januari med huvudsyftet att visa 12ºA-klassen på Ponte de Sor Secondary School hur vintillverkningsprocessen går till. Vid besöket fick eleverna titta på laboratoriet, där kvalitetskontrollen av vinet utförs, inklusive provsmakning och utvärdering av de många parametrar som kännetecknar vinet (t.ex. alkoholhalten). De besökte också andra platser där vinframställningen sker och där vinet lagras.
Under vår forskning upptäckte vi några metoder som kan bidra till att motverka klimatförändringarnas effekt på vinets kvalitet, t.ex:
- Tidig beskärning, som fördröjer vinstockens vegetativa cykel upp till 2 månader;
- Investera i druvsorter som mognar sent eftersom de är bättre anpassade till varma temperaturer. Detta skulle skjuta upp mognads- och skördefaserna till oktober och november, som klimatmässigt motsvarar augusti och september på 80-talet (och som är de månader då dessa faser vanligtvis inträffar);
- Att undersöka kontrollen av dagstemperaturer och solinstrålning genom datorstyrda skuggpaneler som anpassas till ljus- och värmeperioderna i vingårdarna är också en framtidsutsikt.
Alla dessa metoder bidrar till att mildra klimatförändringarnas effekter på druvproduktionen. Men för att bidra till att minimera klimatförändringarna och den globala uppvärmningen så att dessa lösningar inte ens behöver administreras för att hjälpa till främjar vi små handlingar som att köpa begagnade kläder, konsumera lokalt producerade produkter, välja att gå eller åka kollektivt istället för att åka bil och återvinna våra sopor.

Projektlänk:

https://brandruralis.wixsite.com/etxisdetetivesclima

Annat innehåll:

ETXIS_Bastidores_do_Vinho-1.pdf

Projekten skapas av teamen och de tar det fulla ansvaret för den delade datan.
← Alla projekt