Klimatdetektiver Projekt 2022-2023


Projektämne: Hav

Projektets titel: Kusterosion i Santanderbukten

Team: Castroverde D

C. Tetuán, 47   Santander   Spanien   4 Studentens ålder: 14-15 år gamla

Forskningsfråga

Håller Santanders kust på att erodera på grund av den globala uppvärmningen?
¿Se está erosionando la costa de Santander debido al calentamiento global?

Sammanfattning av projektet

Detta projekt går ut på att analysera vågorna vid Santanders kust under 65 år (1958-2022), för att se hur den globala uppvärmningen har påverkat kusterosionen. För att göra detta kommer vi att analysera storleken på vågorna och stormarna.
Vi genomförde denna undersökning eftersom vår stad, Santander, är en kuststad, och vi har sett att det finns mer erosion i kustområden.
Vi tror att det kan bero på den globala uppvärmningen. För att kontrollera detta ska vi analysera vågornas storlek med hjälp av en boj som ligger vid kusten i vår stad och som samlar in data (vågornas storlek), som vi sedan analyserar.
Vi påbörjade detta arbete veckan den 24 april och arbetade med det fram till den 3 maj. Först hämtade vi nödvändiga data från hamnens webbplats, från en boj som befann sig mellan Somo och Magdalenahalvön.

Este proyecto consiste en analizar el oleaje de la costa de Santander a lo largo de 65 años (1958-2022), para observar cómo ha afectado el calentamiento global en la erosión de las costas. Para esto, vamos a analizar el tamaño de las olas y los temporales.
Vi genomförde denna undersökning eftersom vår stad, Santander, är en kuststad, och vi har observerat att det finns mer erosion i kustområdena.
Pensamos que podía ser debido al calentamiento global. Para comprobarlo vamos a analizar el tamaño de las olas, utilizando una boya situada en la costa de nuestra ciudad, que recogerá los datos ( tamaño de las olas ), que posteriormente analizaremos.
Vi påbörjade arbetet den 24 april och arbetade fram till den 3 maj. Primero, obtuvimos los datos necesarios mediante la página web del puerto, obtenidos con una boya.Esta estaba situada entre Somo y la Península de la Magdalena.

Huvudsakliga resultat och slutsatser
Diagram som återspeglar de analyserade resultaten

Vi analyserar de resultat som uppnåddes under vintern.
Den mest representativa månaden och den som vi genomförde studien på är januari. Vi kan se att det finns en oregelbunden graf med många toppar. Den lägsta registrerade siffran är 1,82 m (1987), och den högsta är 7,62 m (2012). Denna skillnad i vågstorlek beror på stormar. Den globala uppvärmningen påverkar antalet stormar.
När det gäller vårens resultat har vi analyserat april månad och konstaterat att antalet stormar har ökat jämfört med vintern. Vågorna nådde upp till 4,38 meter (1989), medan det lägsta uppmätta värdet var 1,24 meter (2011).
När vi tittade på sommaren valde vi juli.
Vi noterar att det knappt har förekommit några stormar. Vågornas storlek ligger för det mesta under genomsnittet. I tabellen var den lägsta registrerade siffran 0,72 meter 1976, och det högsta värdet var 1961, med en höjd på 3,35 meter.
Slutligen, under hösten, tittade vi på oktober månad.
Stormarna börjar öka lite i taget, och förutom i händelse av en storm är svallvågorna under genomsnittet. När vi analyserat uppgifterna har vi sett att den högsta registrerade siffran var 5,85 m 1959 och den lägsta var 1,32 m 2016.
Vi har kommit fram till följande slutsats:
Vi tror att vår hypotes är korrekt. Under årens lopp har stormarna successivt ökat och vår kustlinje eroderar.

Vi analyserade de resultat som uppnåddes under invierno.
El mes más representativo y sobre el que realizamos el estudio es enero. Vemos que hay una gráfica irregular con muchos picos. Det minsta registrerade datumet är 1,82 m (1987), och det största är 7,62 m (2012). Esta diferencia en el tamaño de las olas, es debido a los temporales. Den globala uppvärmningen påverkar antalet temporala år.
En cuanto a los resultados obtenidos en primavera, analizamos el mes de abril, y observamos, que el número de temporales ha aumentado, en relación con el invierno. Las olas llegaron a alcanzar los 4,38 metros (1989), en cambio, el valor mínimo que se registró fue de 1,24 metros (2011).
När vi analyserade verano valde vi juli månad.
Vi har observerat att det bara har funnits temporala. Olas tamaño está por debajo de la media, la mayoría del tiempo. En la tabla realizada, el menor dato registrado fue en 1976 de 0,72 metros, y el valor máximo fue en 1961, con 3,35 metros de altura.
Por último, en otoño, hemos analizado el mes de octubre.
Los temporales comienzan a aumentar poco a poco, y salvo en caso de temporal, el oleaje está por debajo de la media. Al analizar los datos hemos visto, que el mayor dato registrado es de 5,85 m en 1959, y el menor, es de 1,32m en 2016.
Vi har kommit fram till följande slutsats:
Vi tror att vår hipótesis är korrekt. A lo largo de los años, los temporales han ido aumentando progresivamente, y nuestra costa se está erosionando.

Vad händer nu? Åtgärder för att göra skillnad och bidra till att minska problemet

Den globala uppvärmningen påverkar kusterosionen och ökar stormfloderna. För att minska detta kan vi samla in namnunderskrifter för att nå ett hälsosammare och mer hållbart avtal, till exempel att istället för att generera elektricitet genom fossila bränslen, använda vindenergi, vattenkraft etc. Undvik också överdriven avskogning.
Å andra sidan kan vi undvika att resa med flyg, som är den transport som genererar mest utsläpp av växthusgaser, eller med privatbil, utan i stället använda kollektivtrafik som tåg.
En annan sak vi kan göra är att minimera näthandeln.
Vi kan också sprida arbetet, så att fler människor känner till problemet och hjälper oss att förändra det.

Den globala uppvärmningen leder till att kostnaderna sjunker och att de tillfälliga kostnaderna ökar. För att kunna minska detta måste vi hitta sätt att nå en överenskommelse som är mer sund och hållbar, som att i stället för att generera elektricitet med hjälp av fossila bränslen använda eolisk energi, hydralisk energi osv. Dessutom bör man undvika överdriven skogsavverkning.
Por otra parte, podemos evitar desplazarnos en avión ya que es el transporte que más emisiones de efecto invernadero genera, o en coche particular, en cambio, podemos utilizar el transporte colectivo como el tren.
Otra cosa que podemos hacer es minimizar la compra por internet.
Vi kan också sprida vårt arbete, så att fler människor får upp ögonen för problemet och hjälper oss att förändra det.

Projektaffisch:

Ladda ner projektaffisch PDF

Detta projekt översattes automatiskt till engelska.
Projekten skapas av teamen och de tar det fulla ansvaret för den delade datan.
← Alla projekt