Klimatdetektiver Projekt 2022-2023


Projektämne: Hav

Projektets titel: STUDIE AV VARIATIONEN I BRUNALGSPOPULATIONEN I KANTABRISKA HAVET SOM EN FÖLJD AV DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN.

Team: Castroverde C

C. Tetuán, 47   Santander   Spanien   8 Studentens ålder: 14-15 år gamla

Forskningsfråga

Hur påverkar den ökade havstemperaturen brunalgsbeståndet i Biscayabukten?
¿Cómo está afectando el aumento de la temperatura del mar a la población de algas pardas en el Cantábrico?

Sammanfattning av projektet

På grund av den globala uppvärmning som pågår har vi undrat om populationen av brunalger i Kantabriska havet påverkas. Vi tror att när vattentemperaturen ökar och eftersom de är känsliga för temperaturförändringar, minskar det optimala tillväxtområdet för denna art (dess optimala temperatur för reproduktion är 15-18 ºC) och därför minskar. Och vi tror att de är viktiga eftersom de har många användningsområden (textil, livsmedel etc.) och är en viktig primärproducent i marina ekosystem.
För att genomföra denna forskning har vi använt kvantitativa data, representerade i diagram över de högsta och lägsta havstemperaturerna som registrerats av Gijón-bojen från 2005 till 2023, som vi har fått från webbplatsen för den spanska regeringens hamnar. https://www.puertos.es/es-es/oceanografia/Paginas/portus.aspx
(Tillgänglig 24-25 april 2023)

Debido al calentamiento global que se está produciendo, nos hemos planteado si la población de algas pardas en el mar Cantábrico se está viendo afectada. Pensamos att al aumentar la temperatura del agua y al ser sensibles a los cambios de temperatura, disminuye el rango de crecimiento óptimo de esta especie (su temperatura óptima para su reproducción son 15-18 ºC) por tanto disminuye. Y creemos que son importantes ya que tiene numerosas aplicaciones (textil, alimenticia, etc.) y son un gran productor primario en los ecosistemas marinos.
Para realizar esta investigación hemos utilizado datos cuantitativos, representados en gráficas de las temperaturas máximas y mínimas del mar registradas por la boya de Gijón desde 2005 hasta 2023 que hemos obtenido de la página de los Puertos de Estado del gobierno de España. https://www.puertos.es/es-es/oceanografia/Paginas/portus.aspx
(Rådfrågad den 24-25 april 2023)

Huvudsakliga resultat och slutsatser

Följande resultat erhölls:
Genomsnittet för åren 2005-2023 används som referens.
Fram till 2010 ligger temperaturerna runt det fastställda genomsnittet (12ºC), från och med det året sjunker temperaturerna. Från 2022 och framåt stiger temperaturerna igen.
Sommar: Temperaturen ligger runt 22ºC, vilket är ganska högt. Den har nästan inga oregelbundenheter. Under 2006 sjönk den plötsligt till nästan 20ºC och under 2008 steg den igen till 23ºC.
Höst: Temperaturerna är ganska höga, runt 20ºC. Temperaturen sjunker inte under 15ºC och stiger inte över 23ºC. Det finns många oregelbundenheter, 2007 sjönk temperaturen plötsligt och nådde nästan 15ºC. År 2011 stiger temperaturen igen och når 23ºC. År 2018 hände samma sak igen som 2007.
Vinter: Temperaturerna pendlar mellan 10ºC och 15ºC, lägre temperaturer jämfört med tidigare. Under 2006 och 2015 stiger temperaturen plötsligt. Mellan 2007 och 2010 är temperaturerna fortsatt låga och 2022 stiger de oväntat igen.
Efter att ha observerat de erhållna uppgifterna har vi dragit slutsatsen att det inte har skett någon ihållande temperaturökning i Kantabriska sjön, så vi tror inte, och vi kan inte vara säkra på, att ökningen av havstemperaturen påverkar minskningen av brunalgspopulationen.
Dessutom är tillväxten av brunalger säsongsberoende på grund av de varierande havstemperaturerna under vissa årstider. På sommaren och hösten är tillväxten av brunalger normal, eftersom temperaturen ligger runt 20ºC, vilket är den idealiska temperaturen för dem att växa. På vintern och våren har brunalgerna däremot svårare att växa och utvecklas eftersom temperaturen är lägre jämfört med havstemperaturen på sommaren.

Se han obtenido los siguientes resultados:
La media de los años 2005-2023 la usamos como referencia.
Hasta el 2010 las temperaturas están alrededor de la media establecida (12ºC), a partir de ese año las temperaturas van bajando. A partir del 2022 vuelven a subir las temperaturas.
Verano: Temperaturen är runt 22ºC, vilket är en mycket hög temperatur. Casi no tiene irregularidades. En el 2006 baja de manera repentina alcanzando casi los 20ºC y en 2008 sube de nuevo los 23ºC.
Otoño: Temperaturerna är mycket höga, runt 20ºC. Det går inte att få ner temperaturen till 15 ºC och inte heller till 23 ºC. Tiene muchas irregularidades, en el 2007 la temperatura baja repentinamente alcanzando casi los 15ºC. En el 2011 la temperatura sube de nuevo alcanzando los 23ºC. En el 2018 vuelve a ocurrir lo mismo del 2007.
Invierno: Temperaturerna ligger mellan 10ºC och 15ºC, temperaturer som är lägre jämfört med tidigare. Under år 2006 och 2015 sjunker temperaturen påtagligt. Entre el 2007 y el 2010 se mantienen las temperaturas bajas y en el 2022 vuelve a subir inesperadamente.
Tras observar los datos obtenidos, hemos concluido que no ha habido un ascenso mantenido de temperaturas en el Mar Cantábrico, por lo que no creemos, ni podemos asegurar que el ascenso de la temperatura del océano esté afectando al descenso de la población de las algas pardas.
Además, el crecimiento de las algas pardas se vé modificado estacionalmente debido a la temperatura variada del mar en ciertas estaciones. En verano y otoño el crecimiento de las algas pardas será normal, ya que las temperaturas rondan los 20ºC, temperatura ideal para que estas crezcan. Al contrario, en invierno y primavera las algas pardas tendrán más dificultades para crecer y desarrollarse ya que las temperaturas son más bajas comparando con la temperatura del mar en verano.

Vad händer nu? Åtgärder för att göra skillnad och bidra till att minska problemet

På grundval av den studie som genomförts har vi inte observerat någon mycket betydande ökning av temperaturen i Kantabriska sjön, vilket inte betyder att detta inte är ett verkligt problem och att det inte påverkar andra platser i världen i större utsträckning.
Här är några förslag på hur du kan lösa problemet:
- Att öka medvetenheten och göra vuxna medvetna om denna fråga, eftersom det är något som barnen får lära sig i skolan, men det är äldre människor som har en större inverkan på de ovannämnda problemen med den globala uppvärmningen.
- Minskning av engångsartiklar, särskilt plast.
- Använd elbilar, eftersom olja är mycket skadligt för ekosystemet och planeten. Använd dessutom kollektivtrafik eller andra icke-förorenande transportmedel som cyklar.
- I städer bör tjänsterna fördelas på ett sådant sätt att det i varje område finns allt som behövs för att människor inte ska behöva åka bil i sitt dagliga liv.
Utarbeta en förordning för att fastställa en "miljöskala" från A-E, där A betyder att produkten har en mycket låg miljöpåverkan och E betyder att produkten har en hög miljöpåverkan, liknande energieffektivitetsskalan för hushållsapparater, men för alla produkter du köper (mat, leksaker, kläder etc.).

En base al estudio realizado, no observamos un aumento muy significativo de la temperatura del Mar Cantábrico, lo cual no significa que esto no sea un problema real y que no esté afectando en mayor medida a otros lugares a nivel global.
Aquí dejamos algunas ideas para solucionarlo:
- Concienciación y sensibilización a los adultos sobre este tema, porque es algo que desde los colegios se está inculcando a los niños pero las personas más mayores son las que tienen un mayor impacto en los problemas ya mencionados del calentamiento global.
- Reducción de objetos desechables, especialmente de plásticos.
- Användning av eldrivna bilar, eftersom petroleum är mycket skadligt för ekosystemet och för planeten. Además, utilizar el transporte público u otros medios de transporte no contaminantes como las bicicletas.
- En las ciudades los servicios deberían estar distribuídos de modo que en cada zona haya todo lo necesario para que las personas no necesiten desplazarse en coche en su día a día.
Elaborar una normativa para establecer una "ecoescala" desde la A-E, siendo A que tiene muy poco impacto medioambiental ese producto y E que tiene un gran impacto medioambiental, parecida a la escala de eficiencia energética que tienen los electrodomésticos, pero para todos los productos que compres (alimentos, juguetes, ropa, etc.)

Projektaffisch:

Ladda ner projektaffisch PDF

Detta projekt översattes automatiskt till engelska.
Projekten skapas av teamen och de tar det fulla ansvaret för den delade datan.
← Alla projekt