Projektämne: Klimatförändringar

Projektets titel: TECKEN PÅ KLIMATFÖRÄNDRINGAR I FÖRSVINNANDET AV FOSSIL IS FRÅN TORCAS DEL SOMO OCH VALNERA (BURGOS)

Team: Escuela de Pequeñ@s Científic@s Espiciencia, "Lilla istiden"

Escuela de Pequeñ@s Científic@s Espiciencia   Burgos   Spanien   10 Studentens ålder: 10-11 år, 12-13 år


Forskningsfråga

FINNS DET ETT SAMBAND MELLAN MÖNSTRET FÖR DEN ÅRLIGA TEMPERATURFÖRÄNDRINGEN OCH FÖRLUSTEN AV FOSSIL IS I TORCAS DEL SOMO OCH VALNERA?

Sammanfattning av projektet
Utvinning av fossil is och mätning av dess höjd i Torcas del Castro Valnera

Den kantabriska bergskedjan i dess östligaste del kännetecknas av sin karstnatur och sin höga förekomst av formationer som torcas och slukhål, vissa av dem nästan 200 m djupa. I bergen Somo och Valnera, som ligger i norra delen av provinsen Burgos, finns flera av dessa hålrum, varav de mest kända är torcas de la Grajera, Monteros och Len.
Detta bergsmassiv utgjorde i sin tur en del av en glaciärdal, vars istunga sträckte sig till det område där staden Espinosa de los Monteros ligger idag.
Med tanke på de speciella klimatförhållanden som råder i detta område (typklimat...) har många av tornen visat sig innehålla fossil is, som har daterats och studerats av olika enheter som Paleoclimate och Edelweiss-gruppen.
Med detta projekt ville vi fördjupa oss i studien av dessa fossila isar, vikten av is och snö för att forma vårt landskap, deras etnografiska betydelse och visa att deras försvinnande är kopplat till den globala uppvärmningen.

Huvudsakliga resultat och slutsatser
Fossil ishöjd i de olika tappningarna vs. årlig medeltemperatur för de olika provtagningsåren

Enligt den bibliografi som använts skulle en uppskattning av åldern på isen i torca de la Grajera runt 1700- eller 1800-talet innebära förhållanden som är klart kallare än de nuvarande, vilket är nödvändigt för ackumulering och bevarande av isen på botten av klyftan. . 1800-talet motsvarar slutet på den så kallade lilla istiden, och det var särskilt kallt på norra halvklotet. Norra Spanien var inget undantag, med exceptionellt kalla temperaturer.
Tidigare paleoklimatiska studier från CIEMAT baserade på analyser av stalagmiter visade att medeltemperaturen var mer än en grad Celsius lägre än under 1900-talet, och möjligen flera grader lägre än idag.
Andra bevis, såsom fyndet av benrester från Ursus arctos i de angränsande grottorna, som är typiska för mycket lägre temperaturer än de nuvarande, skulle stödja denna hypotes.
MINSKNING AV ISHÖJDEN JÄMFÖRT MED KLIMATDATA:
Som framgår av de tabeller och diagram som ingår i studien finns det ett tydligt samband mellan ökningen av den globala temperaturen och minskningen av isens höjd på de undersökta torcas, vilket visar de miljöförändringar som orsakas av den globala uppvärmningen. .
ETNOGRAFISK FORSKNING:
Som vi har kunnat konstatera i våra undersökningar har snö och is varit knutna till vårt område sedan urminnes tider (neveros, fresqueras, virgin, ski...). Förändringen i nederbördsmönster och ökningen av medeltemperaturer orsakar en förlust av denna koppling mellan kylans natur och våra människor.
SLUTLIG SLUTSATS:
De klimatförändringar som vi har bevittnat under de senaste decennierna är redan idag uppenbara och omöjliga att förneka. Att studera de förändringar som inträffade för hundratals och tusentals år sedan kan hjälpa oss att dechiffrera och hantera effekterna av de nuvarande, som vi inte får glömma bort och som manifesteras redan i vår vardag, i olika former och på olika sätt.
Det är uppenbart att den allt snabbare avsmältningen av många av de torques som fram till för några år sedan hade eviga kottar är ett verifierbart och påskyndat faktum. Därför är det inte svårt att förutspå att vi bevittnar slutet på de sista isackumulationerna i Montes de Valnera, som preliminära studier daterar tillbaka till den lilla istiden, en kall period som sträckte sig från början av 1300-talet till mitten av 1800-talet.

Vad händer nu? Åtgärder för att göra skillnad och bidra till att minska problemet
Espinosa de los Monteros SDG 2030

Den globala uppvärmningen är här och den förändrar drastiskt våra vädermönster och våra närmaste landskap. Som människor som bor i byarna, a priori-modeller för ett hållbart sätt att leva, vill vi presentera våra bidrag från RURAL LIFE BASED ON THE SDGs: SDG 11Y 12 Hållbara transporter: vi använder kollektivtrafik (buss, tåg) och vi delar våra fordon. Vi går eller cyklar till skolan. SDG 7 Förnybara energikällor: vår region har ett stort antal vindkraftverk för ren energi för att värma oss och tända våra gatlyktor. SDG 1 Cirkulär ekonomi: våra betesmarker är våra grödor. Boskapen som föds på våra små gårdar utfodras med dem och det organiska materialet återförs till jorden så att friskt och näringsrikt gräs växer. Produkterna säljs i lokala butiker, vilket skapar en familjär, cirkulär och självförsörjande ekonomi. SDG 15 Återplantering, vård och hållbart nyttjande av skogar: våra träd är, tillsammans med våra berg, symbolen för vår region. Skogen är vår lunga och den plats där vår stora biologiska mångfald finns. De ger oss direkta och många indirekta resurser (lockar till ekoturism). SDG 4 Utbildning av hög kvalitet: genom att delta i STEAM-initiativ som detta förbättrar vi våra färdigheter som kreativitet, kommunikation, kritiskt tänkande och samarbete. SDG 15 Återanvändning av anläggningar: För att undvika att skidorten förfaller och tas ur bruk föreslår vi hållbara aktiviteter för bergsturism. SDG 4 Fortsatt forskning: Uppmana de berörda forskningsinstituten att fortsätta sina studier om paleoklimat osv.

Projektlänk:

https://drive.google.com/file/d/1L4Tg0KdOy9U0O6yZnul4uyNO4gb2m_z9/view?usp=sharing

Projektaffisch:

Ladda ner projektaffisch PDF

Projekten skapas av teamen och de tar det fulla ansvaret för den delade datan.
← Alla projekt