Klimatdetektiver Projekt 2022-2023


Projektämne: Hav

Projektets titel: Förändring av högvattenhöjden i Santanderbukten

Team: Castroverde B

C. Tetuán, 47   Santander   Spanien   3 Studentens ålder: 14-15 år gamla

Forskningsfråga

Höjs havsnivån i Santander Bay?
¿Está subiendo el nivel del mar en la bahía de Santander?

Sammanfattning av projektet

I detta dokument har vi undersökt om havsnivån har stigit i Santanderbukten under de senaste åren. Vår hypotes är att högvattenhöjden kan vara en giltig indikator för det problem som undersöks, vilket är att se om klimatförändringarna har något att göra med höjningen av havsnivån. För att hitta ett svar på denna fråga har vi analyserat den maximala högvattenhöjden från 1992 till 2021, med kvantitativa data som erhållits från Santanders tidvattenmätare.
Under de senaste åren har de nuvarande koldioxidutsläppen värmt upp planeten till den grad att polerna har smält och glaciärerna har dragit sig tillbaka. Klimatförändringarna, som intensifierats av människan, har höjt de globala havsnivåerna med 7 cm sedan 1993 och med 19 cm sedan 1900, enligt den amerikanska regeringens Climate Science Special Report (CSSR), skriven av Federal Science Steering Committee (SSC), som har representanter från tre myndigheter (National Aeronautics and Space Administration [NASA] och Department of Energy [DOE]); därav de tre huvudförfattarna och samordnarna, som alla var federalt anställda under utarbetandet av denna rapport.
Vi var redan medvetna om detta problem på global nivå, men med denna undersökning ville vi ta reda på om det redan var märkbart på lokal nivå, dvs. i vår vik.
För att analysera studien av den maximala höjden för högvatten vid Santanders kust och för att kunna se de lokala uppgifterna, har vi använt uppgifter från webbplatsen Puertos del Estado (samråd den 21 och 25 april 2023).

En este trabajo hemos investigado si el nivel del mar ha subido en la bahía de Santander en los últimos años. Nuestra hipótesis es que la altura de la pleamar puede ser un indicador válido para el problema investigado, que es poder ver si el cambio climático ha tenido algo que ver en la subida de la altura del mar. Para encontrar una respuesta a esta pregunta, hemos analizado la altura máxima de la pleamar desde el año 1992 hasta el año 2021, con los datos cuantitativos obtenidos del mareógrafo de Santander.
Under de senaste åren har de nuvarande utsläppen av koldioxid förgiftat planeten och lett till att polackerna försvunnit och glaciärer försvunnit. La velocidad a la que avanza el cambio climático, intensificada por la acción del hombre, ha elevado el nivel del mar a nivel global unos 7 cm desde 1993 y unos 19 cm desde 1900, según recogió el Gobierno de EE.UU. en su informe Climate Science Special Report (CSSR) escrito por el Comité Directivo Científico Federal (SSC) El cual tiene representantes de tres agencias (La Administración Nacional de Aeronáutica y del Espacio [NASA] y el Departamento de Energía [DOE]); De aquí los tres autores principales y coordinadores, los cuales eran empleados federales durante el desarrollo de este informe.
Ya era de nuestro conocimiento este problema a nivel global, sin embargo con esta investigación queríamos saber si ya era notable a nivel local, es decir en nuestra bahía.
Para analizar el estudio de la altura máxima de la pleamar en la costa de Santander y poder ver los datos locales, hemos utilizado datos de la web de Puertos del Estado. (samråd den 21 och 25 april 2023)

Huvudsakliga resultat och slutsatser
Grafer som visar de erhållna resultaten

De viktigaste resultaten av vår forskning kan ses i tabell 1, som visar utvecklingen av högvatten över tid (1992-2021). Om vi analyserar tabellen inser vi att det under 1997-1998 skedde en ökning av högvattenhöjden, men under de följande tio åren ligger höjden under genomsnittet, tills det från 2010 till 2021 finns flera toppar över genomsnittet.
Resultaten är tydliga: högvattennivån och därmed havsnivån i Santanderbukten har sedan 1992 ökat med cirka 6-7 cm.
Ett annat viktigt resultat som vi har fått från vår forskning kan ses i de slumpmässigt utvalda månadsgraferna.
Från dessa diagram kan vi se att under sommar- och höstmånaderna är diagrammen inte slående, men under vintern och våren kan man se att högvattenhöjden ökar, eftersom båda diagrammen har ett stort antal toppar över genomsnittet.

Slutsatserna är att havsnivån i Santanderbukten har stigit under de senaste åren. Diagrammen och den allmänna tabellen visar hur höjden på högvattnet i bukten har ökat under årens lopp. Sammanfattningsvis kan vi se hur den globala havshöjningen också är ett problem på lokal nivå, eftersom vi kan observera det i vår egen vik.

Los principales resultados de nuestra investigación se pueden apreciar en la tabla 1, la cual muestra la evolución de la pleamar a lo largo del tiempo (1992-2021). Si analizamos la tabla nos damos cuenta que durante 1997-1998 hubo una subida de la altura de la pleamar, sin embargo durante los siguientes diez años la altura se sitúa por debajo de la media, hasta que a partir del 2010 hasta el 2021 hay varios picos por encima de la media.
Resultaten är tydliga; höjden på pleamar och därmed på havsnivån i Santanderbukten har ökat sedan 1992, med ungefär 6-7 cm.
Otro importante resultado que hemos obtenido de nuestra investigación, se puede apreciar con las gráficas mensuales elegidas aleatoriamente.
Con estas gráficas podemos ver que durante los meses de verano y otoño las gráficas no llaman la atención, sin embargo durante el invierno y la primavera se puede observar que la altura de la pleamar aumenta, ya que ambas gráficas tiene un gran número de picos por encima de la media.

Las conclusionses son que sí, el nivel del mar en la bahía de Santander ha aumentado en los últimos años. Con las gráficas y la tabla general se puede ver como ha ido aumentando a los largo de los años la altura de la pleamar en la bahía. En conclusión se puede ver como el aumento del mar a nivel global también es un problema a nivel local, ya que lo podemos observar en nuestra propia bahía.

Vad händer nu? Åtgärder för att göra skillnad och bidra till att minska problemet

Vi anser att grunden för att lösa problemet är att öka medvetenheten bland den framtida vuxna befolkningen, dvs. barnen, med föredrag och projekt för att öka medvetenheten om det problem vi står inför. Vi anser dock att det inte räcker med att hålla ett föredrag, för att något skall väcka uppmärksamhet måste det ha en inverkan, så vår idé är att det utöver föredragen i skolorna bör finnas praktiskt arbete i laboratorier om bland annat växthuseffekten.

En annan idé är att utbilda alla bättre, särskilt kvinnor, som om de utbildas, särskilt i mindre utvecklade länder, skulle få färre barn och i yngre åldrar, vilket skulle ha en bra miljöpåverkan.
På individnivå anser vi att alla bör vidta följande åtgärder:
Använd kollektivtrafik eller transporter som inte ger upphov till gasutsläpp när det är möjligt.
Använda förnybara energikällor i större utsträckning och sprida användningen av dessa, t.ex. solcellspaneler.
Konsumera mindre, använd återanvändnings- eller återvinningsmetoder i större utsträckning.
Använd energisnåla eller hållbara glödlampor i hus, lokaler eller skolor.
Minska vattenförbrukningen genom att duscha istället för att bada eller stänga av kranen när du borstar tänderna.
Sortera soporna och släng dem i avsedd soptunna.
Återanvänd plast, t.ex. plastpåsar eller plastflaskor, eller använd tygpåsar i stället för plast om vi inte använder dem.

Nosotros creemos que la base para solucionar el problema es concienciar a la futura población adulta, es decir los niños con charlar y proyectos para dar a conocer el problema al cual nos enfrentamos. Sin embargo creemos que no basta con dar una charla, para que algo llame la atención tiene que ser impactante, por lo que nuestra idea es que se hicieran además de las charlas, en los colegios, se hicieran prácticas en los laboratorios sobre el efecto invernadero entre otros.

En annan idé är att utbilda bättre och alla i hela världen, i synnerhet kvinnorna, som om de utbildades, framför allt i de minst utvecklade länderna, skulle få färre barn och ha en lägre ålder, vilket skulle ha en gynnsam inverkan på miljön.
På individnivå tror vi att alla måste vidta följande åtgärder:
Använd så ofta som möjligt en offentlig transport eller en transport som inte ger upphov till gasutsläpp.
Hacer más uso y divulgar la obtención de energía a través de las energías renovables, como paneles fotovoltaicos.
Konsumera mindre, använd återanvändnings- och återvinningsmetoden mer.
I hemmet, lokalt eller i skolan kan du använda bombkapslar som förbrukar mindre eller som är hållbara.
Minska användningen av agua, duchándonos en vez de bañarnos o cuando nos lavemos los dientes apagar el grifo.
Separera basura och tirala in i varje motsvarande basura.
Reutilizar el plástico, como las bolsas o las botellas de plástico o mejor si no hacemos usos de esta con bolsas de tela en vez de plástico.

Annat innehåll:

Projektaffisch:

Ladda ner projektaffisch PDF

Detta projekt översattes automatiskt till engelska.
Projekten skapas av teamen och de tar det fulla ansvaret för den delade datan.
← Alla projekt