Projektets titel: Kompostering för klimatförändringar

Team: C-Cubed

St Josephs gymnasieskola   Spanska udden   Irland   18 Studentens ålder: 16-17 år gamla

Hur bidrar kompostering av matavfall från vår skola till att främja god luftkvalitet och minska produktionen av gaser som är kopplade till klimatförändringar?

Att lära sig kompostera och använda det på rätt sätt är ett sätt att införa den "cirkulära ekonomin" i våra liv. Detta avser att hålla resurser i rörelse från användning till återvinning till återanvändning och undvika behovet av deponi. (Agri-Aware, 2022). Detta är ett mycket viktigt koncept att lära ut i skolan eftersom kunskap om detta kan minska mängden växthusgaser i atmosfären.
Vårt projekt hade 3 huvudfaser.

Fas 1 - Dissekering av behållare

Metod
ta bort behållaren från området för allmänna ändamål
hitta massan av plastpåsen med allt innehåll - rekord
sprida ut några plastpåsar på golvet
töm ut innehållet i behållaren på golvet
sortera i 4 högar - komposterbart, plast, papper, aluminium, förpackningar och allmänt avfall
hitta massan för varje hög.

Fas 2 - simulering av kompost

Hypotes - Om komposteringsprocessen inte utförs korrekt kommer mer växthusgaser att produceras än om den utförs korrekt

Oberoende variabel - komposteringsmetod
Beroende variabel - massan av gas i ballongen

Utrustning - 2 x 18L vattenflaskor, matavfall, 2 x ballonger med bred mun, viktvåg, strimlat papper

Metod
Hitta 2 x 18L vattenflaskor från vårt lokala vattenbolag - Clare Springs
Märk flaskorna A och B
Väg upp 2 x 5 kg matavfall
Lägg matavfallet i A och försegla med en ballong med vid öppning
I B placeras alternativa lager av matavfall och strimlat papper, förslut med en ballong med bred mun
Lämna båda flaskorna i dragskåpet och övervaka ballonguppblåsningen under en 1 veckas period.
Registrera ballongens massa efter en vecka.

Fas 3 - Ta fram en presentation för kommittén för gröna skolor som illustrerar våra resultat.

Sopanalysen och diagrammet visar att skolan bara under en dag skulle kunna återvinna 2 505 g material, varav 40,3% är komposterbart. Allt detta hamnar på soptippen, vilket innebär stora kostnader både för skolans ekonomi och för miljön.

Resultaten från våra kompostsimulatorer var överraskande mycket visuella. De lämnades i dragskåpet för säkerhets skull och ballongernas massa registrerades efter en vecka. Dessa resultat visade hur viktigt det är att kompostera korrekt med lager av grönt och brunt. Grönt material är rikt på kväve och brunt material är rikt på kol. Mikroorganismerna, inklusive "bakterierna själva", består av kol och kväve i förhållandet 8:1 (8 enheter kol per 1 enhet kväve). För att växa och föröka sig behöver de kol för att upprätthålla sig själva och för energi, och kväve för att odla proteiner." (Kompostvetenskap, 27/3/23)

I våra simulatorer bröts maten ner anaerobt, även om detta inte är idealiskt visade det sig att om detta sker i en deponi är volymen växthusgaser, koldioxid och metan, som produceras mycket större än om maten var skiktad med kolkällor. Vi fann också att maten i simulator A efter 4 veckor producerade vätska från nedbrytningen av maten, om detta skulle läcka ut i grundvattnet från deponier skulle det kunna leda till föroreningar och/eller eutrofiering. Under normala omständigheter sker kompostering bäst under aeroba förhållanden.

Sammanfattningsvis accepterar vi vår hypotes eftersom vårt korta experiment visar att kompostering minskar mängden växthusgaser i atmosfären

När vi slutförde det här projektet lärde vi oss en hel del. Till att börja med har vi nu en bättre förståelse för omfattningen av det avfall som produceras i vår skola. På vår lokala återvinningscentral i Inagh, Co Clare kostar det 7 euro att göra sig av med en påse allmänt avfall, medan det bara kostar 5 euro att återvinna så mycket som din bil rymmer. Varje avfallshanteringsföretag har olika avgiftsstrukturer men alla tar mer betalt för att ta bort allmänt avfall än återvinningsbart avfall. Därför skulle skolan spara pengar om vi som elever ansträngde oss mer för att ta hand om vårt avfall på rätt sätt. Detta kan bara ske om eleverna får tydligt märkta soptunnor och hjälp med hur de ska sortera sitt avfall. Det är därför vi har sammanställt den bifogade presentationen till våra Green Schools och elevrådskommittéer för att kampanja för dessa soptunnor.

Ladda ner projektaffisch PDF

Kompostering för klimatförändringar-Studentrådets-presentation-.pdf

Projekten skapas av teamen och de tar det fulla ansvaret för den delade datan.
← Alla projekt